Drömmar

Jag drömmer konstigt.
"Förlåt mig" höll jag på att skriva, men jag känner aldrig skam över mina dekadenta drömmar. Puss!

Kass-musikmelodifestival

Nu är jag sugen på att sätta igång med att planera inför kass-musikmelodifestivalen. Förra omgången var lyckad, även om Hasselhoffs jordskredsseger var lite av en besvikelse för mig. Jag hade hoppats på någon av de mer Italo-influerade bidragen. Men folket har talat, och nästa kass-musikfestival hålls i Tyskland '33, som Hasselhoff representerade. Nästa omgång bör för övrigt vara bättre planerad, även om den förra var ok genomförd.

Framtidsplan.

I ren copycat-anda skriver även jag en plan för framtiden. Även fast jag traditionellt sett har litat på min enorma tur när jag svänger fram i livet som en slalomhjälte på rohypnol.

Hösten 2006. DD inser sent sitt misstag, men anställer mig i alla fall på heltid tillslut. Grafik/Layout/Web har fått en värdig prioritering i företaget och åtminstone en ung förmåga anställs för att jämna ut pensionärsmajoriteten, allt enligt visionsmötet i slutet av Maj. Jag drar in nog med pengar för att 3z ska bli hemmafru och odla sina hoyor och sin törst på söta flickor.

Våren 2007. Vid sidan om mina uppgifter som grafisk führer på tidningen har jag även startat upp en liten rörelse vid sidan om. Det är någon form av webbaserad specialinriktad community á la Hoyasidan, fast inkomstbringande. Med en snabb Xserve och en gigantisk RAID-lösning erbjuder sidan enorma mängder X, där X är någon form av media, ljud, film, bild eller musik, i något slags sammanhang som en viss grupp människor finner intressant.

Hösten 2007. Efter att ha nyktrat till från premiärvisningspartyt av min första dokumentär (En Janne Josefsson-doftande resa genom Borlänges historia, eller Hoyor, eller DD, eller nåt helt annat.) inser jag nu att SVT (eller något annat stort schabrak) överraskande nog betalar bra nuförtiden, och jag nu har råd med huset kontant, utan lån.

Våren 2008. B flyttar, och säljer hus och lador till oss och lämnar allt i ladorna orört för oss att städa upp. Efter några månader så...

Hösten 2008. ...anordnar vi den första officiella inflyttningsfesten, som varar en hel helg, eller kanske en vecka. Vänner kommer och bor i trädgården och i lediga rum, och kärlek och harmoni råder.

Våren 2009. Den första hydroponiskt odlade tomaten skördas i källaren. 0% föroreningar. Solpanelerna står för en stor del av varmvattensuppvärmningen. Pellets har blivit standard i alla hus och priset per ton har gått ner dramatiskt.

Hösten 2009. Vi har antagligen redan någon liten knodd, men om det inte fanns en där tidigare så är det dags att fundera på en nu i alla fall.

Våren 2010. Jag har lärt mig årets alla månader och när alla i min närhet fyller år.

Hösten 2010. Sidan som startades 2007 står nu på egna ben och jag kan OM JAG VILL sluta på DD närhelst jag vill. Trots det stannar jag kvar eftersom mitt arbete är så givande och inspirerande.

Unga Jobb, och tipstiggning

Unga jobb. Vinjett till artikelserie i DD. Lite OsX-inspirerad spegling. Silhuetter är deriverade från foton på flickr.com Det är inte rätt att hitta ett helkroppsporträtt rakt upp och ner ens på flickr har jag märkt. De verkar nöjda med denna hursomhelst. Den förra "Å jö i Borlänge" har jag ändrat texten på eftersom de envisas med att lägga vinjetter på en spalt, vilket gör nästan all pyntad text helt oläslig.

Om någon har ett bra tips på hur man på smidigast möjliga sätt får in snygga stapel/tårtdiagram utan att ha Excel installerat så är jag tacksam. Jag har kommunvalstatistik för mandat i alla kommuner i Dalarna 2005, och de ska publiceras på valsidor som någon slags genomgång hur de röstade förra valet. Problemet är att excel inte ligger på alla datorer, och illustrator bara ligger på en dator. Om jag ändå hade iWork på datorn så kunde jag göra smidiga 3d-diagram som duger att publicera.

Pressetik

Detta ska inte bli en grafikblog, det lovar jag, men jag har inget speciellt annat att skriva om just nu tror jag.

Idag diskuterades det i morgonsoffan på svt om hur bloggar påverkar nyheterna, och hur skadligt det är att de inte lyder under samma pressregler som tidningar. För det första: en blog är inte samma sak som en tidning, och det tror jag den stora pöbeln förstår. För det andra så är det AFTONBLADET och EXPRESSEN som drar NYTTA av bloggar, eftersom de då kan smälla upp rubriker som "bloggkupp" och liknande om den senaste ryktesspridning om statssekreterarens påstådda affärer med en kollega, utan att själva ta ansvar för ryktesspridningen. De säger ju bara att någon annan säger det, och behöver inte pyssla med något som skulle se direkt omoraliskt ut.
Right.
Det skulle inte förvåna mig en sekund om AB och EX kommer att utnyttja "anonyma bloggare" som någon slags bekväm konstruerad källa i framtiden för att på något sätt outsourca skulden för sina brott mot pressetik och sunt förnuft.
Jag kan se det nu: "Hemlig blogg avslöjar Persbrant som bankrånare". Och gör man en whois på ipt till servern så ser man att aftonbladet äger bloggen. Skulle inte förvåna mig. Go forth and peek mina hackervänner.

Jag drar till med en rövare nu och påstår härmed att Göran Greider trycker på knappen vid övergångsställen utan att vänta på grönt och vår VD Laila Edholm sänder piratradio. Allt är lögn, men ni läste det här först och kan bekvämt förfasas över dessa lögner i ett kåseri i valfri tidning. Eller är de lögner?

För övrigt kan jag rekommendera boken Lasermannen. Mycket engagerande läsning om Sverige under Ny Demokrati-tiden. Ett mörkt kapitel, och man frågar sig om vi är ute ur mörkret än eller om vissa infektioner finns kvar. Sverigedemokraterna fick ett mandat i Orsa förra året, så vi är inte ute ur skogen än är jag rädd.

Mer grafik till DD

Den här gången med bland andra luriga sjuksyster som generös bidragare till inspiration med sin sköna nuna. Tack tack.
Vinjetten är tänkt att representera en kommande artikelserie som heter "Nåt å jö i Borlänge". Jag vet inte om jag håller med om att det är så korrekt att skriva talspråk i en tidning på det sättet, men det får bli bra, jag är trots allt bara vikarie. Serien skall ta upp alla slags aktiviteter man kan ta sig för i borlänge, allt från pensionärsmöten (Den fromma killen i rosa tröja i mitten) till konserter, som får representeras både av den håriga metalkillen och den söta popflickan, eller synthflickan, eller vad det ska föreställa. Jag tog inte med en fotboll (Brage) dels för att jag avskyr fotboll, men framförallt för att artiklarna inte kommer att handla så mycket om sport. Nu återstår att se följande:

1: Om den får vara så stor att detaljerna syns, eller om redigeringen slaktar även denna och gör den till en enspaltare. Jag vet hur vi lömska redigerare gör ibland.
2: Om den får vara i färg eller svartvitt.

På tal om den löjliga texten har den en ännu löjligare lagereffekt på sig som jag ska rätta till som snart som möjligt. Den ligger kvar från en annan version som var ful, med en bragefotbollsbakgrund som ledde till att texten var tvungen att sticka ut mer än vanligt för att inte gå förlorad i det grönvita fotbollsmönstrets helvetiska labyrint. Förbannelse över deras bruna själar. En sak jag inte förstår med fotboll är att man lyckats ta en ganska rolig lek och gjort en GIGANTISK industri av den där spelare är gudar som tjänar mer än lärare, forskare, läkare och GRAFIKER. På detta så förväntas dessutom spelarna att bete sig som fjolliga drottningar som struttar omkring och fejkar massiva inre blödningar när de råkar befinna sig på den sektionen av planen där rätt straff utdelas för ruffigt spel. På DETTA finns någon slags machokultur omkring sporten som tvingar vuxna män att diskutera dessa handlingar som om de vore lika viktiga som arbetarrätt eller internationella relationer. Det är FOTBOLL. Repetera ordet några gånger och se efter om ni förstår innebörden. Man sparkar på en boll med foten. Att det inte bara heter BOLL måste dessutom betyda att detta är en av många sporter och inte någon slags obligatorisk företeelse som man absolut måste få information om på TV och i tidningar. Som jag så ofta brukar säga: Vad man än pratar om/rapporterar så finns det mycket viktigare saker som folk bör veta.

Inåtvänt navelskådande

Jag brukar försöka att inte skriva så självrecenserande och djupt och prata om mig själv i tredje person, men idag behövs det tror jag.

Just nu går allting väldigt fort. Vilket är skitbra. Jag har gått och blivit vuxen utan att jag märkte det, samtidigt som tonårs-iLEZ fortfarande står kvar med en slö ölburk i handen och ett understimulerat flin i ansiktet och ser mig räkna på värmekostnader och prata pelletsbrännare och topplån och journalistfacket och A-kassa och fondköp. Det är bara så många ORD jag aldrig använt förut. Jag, eller vi, har ett mål nu som är ett av de största jag haft hittills. Det finns inget jag hellre vill än att flytta in i ett hus, att (praktiskt sett) äga sitt boende själv och kunna stå på trappen i morgonrocken, slå ut armarna och säga med bestämd röst: "It's GOOD to own land!". Det finns så många fler möjligheter med att bo i ett hus, på en tomt, vid en sjö.

Med tanke på festen som ägde rum i lägenheten i lördags har min reptilhjärna trots allt inte skrumpnat bort helt ännu, vilket jag är tacksam för. Man kan ta en gangskarl från Gagnef, men man kan inte ta Gagnef ur gangskarln. Vi blir alla dekadenta hertigar när vi samlas på ett och samma ställe.

Musik och profit.

Idag tjänar i stort sett bara musikbolagen pengar på att folk köper skivor. Skivor är ett utdaterat media som bör avskaffas så snart som möjligt. Vi bör snarast gå över till att man köper rätten till att använda musiken, och får den levererad på det sätt man föredrar. När du köper en vas i en inredningsbutik skriver du inte under ett licensavtal. Du äger vasen. Du skriver vanligtvis inte under ett licensavtal när du köper en skiva heller (mer om det senare) , men ändå är dina rättigheter förvånansvärt begränsade om du jämför dem med vad du får göra med vasen du köpte. Du får måla av vasen, du får modifiera vasen och ställa ut den som konst, du får göra en kopia av vasen och använda den för personligt bruk, så länge du inte säljer den även fast det i många tillfällen är lagligt, du får flytta omkring vasen mellan olika rum och hus.

Om du går ut och köper en plastskiva med 60 minuter musik på gör ägarna (inte gruppen som gjort skivan) allt de kan för att du inte ska kunna flytta musiken hur du vill, spela den för andra eller kopiera den till t.ex din mp3spelare eller en vanlig dator.

Det senaste exemplet på detta är skivor som getts ut av Sony BMG som installerar ett program på din dator om du sätter i skivan i datorns cd-spelare. När cdn snurrar igång startas ett program som visar ett licensavtal (Och jag har aldrig sett en vas göra något motsvarande) som ber dig gå med på en licens. Programet ligger sedan igång på lyssnarens dator och letar efter musikprogram som försöker använda cdn, till exempel program som försöker göra om låtarna till MP3 till din MP3-spelare, eller vilket program som helst som SONY inte vill att folk skall använda. Om användaren själv försöker ta bort programmet så blir datorns cd-spelare oanvändbar. För en vanlig användare innebär det antingen support eller en ominstallation av windows. Programmet (XCP) installerar även en patch till operativsystemet som gör att användaren inte kan se program som börjar med en viss bokstavskombination när han går in via ctrl+shift+esc och visa alla program som körs på datorn. Men som vi alla kan lista ut: Information vill vara fri. Så fort du kan lyssna på en skiva kan du ALLTID kopiera den. Antingen genom att sätta den i en dator med ett annat operativsystem (Linux, MacOsX, etc) och kopiera skivan där, eller så kan du koppla en ljudkabel från din stereo till datorn och spela in därifrån till MP3.

Musikbolagen bör inse att egna filformat och nya restriktioner för redan öppna system aldrig kommer att lyckas, och att de förlorar mer än vad de tjänar på att behandla alla kunder som kriminella, och sedan ta ut överpriser för musiken. Så. Ska vi nu sitta tysta medans musikbolagen (och filmbolagen) tar sig allt större kontroll över hur vi lyssnar på musik?

Grafik till Dalademokraten

En grafik till en artikel om pendlingen i Dalarna, i Ludvika/Smedjebacken specifikt. Pilarna visar antalet dagliga pendlingar till olika kommuner. Den slutgiltiga bilden har ÄNNU fler pilar, men det är så den var beställd, så jag kan inte bestämma allt. Redigeringen slaktade bilden när de lade in den både på förstasidan och i artikeln, enligt min mening. En sån här grafik ska bara inte ha en svart ram runt sig, den ska man flöda texten in i och ha svävande över två och en halv spalt, det borde alla se.
På förstasidan så autofrilade någon bilden på ett ganska slarvigt sätt så att det blev en massa vita kanter och grejer. Men allt det där gör inte så mycket, jag är bara glad över att ha fått med något i tidningen jag är nöjd med.


Denna grafik gjorde jag idag. Fotograferna verkar mäkta imponerade med mina ödmjuka småtips jag skjutit till, så nästa vecka ska jag hålla i en betald snabbföreläsning om banor och lagerhantering verkar det som. Just denna grafik är till en vinjett till en kommande artikelserie om kända borlängebors udda fritidsintressen. Är mest nöjd med stolen faktiskt.

Nytt år

Året började bra.

Så här snöig blir man bara i mellandagarna.


3z testar mitt briljanta snille med en omgång TP.


Detta nyår bestämde vi oss för att få med oss så mycket bilder som möjligt från festen, så vi tog med oss två kameror. Den blå kameran fick gå runt lite bland folk och så fick vi helt enkelt se vad de tog kort på sen.

Det är inte ofta man får höra "Staten och Kapitalet" framfört på akustisk gitarr och fiol. Jag vet inte vem som tömde mitt vinglas.

Vi sprängde några träd också. Tydligen ägde vi upp alla andra med våra explosioner i år också. Men jag tycker det är lite för riskabelt och miljöovänligt. Varför inte bara spendera pengarna på något roligare?

Lucifer, ljusbäraren. Fast med marchaller.

Fuck you, killen i höger bildkant som fann det nödvändigt att helkroppstackla mig i förbifarten.

I vanlig ordning hamnade vi i Gagnef på nyår. Inte helt fel om du frågar mig. Festen blev som vanligt mycket rolig och alla hade roligt.