Älmhult och DD

"Anders ska bli smålänning och rita Ikeakataloger."

Så skrev min f.d. chef i senaste fredagsnyhetsbrevet. Min första och sista omnämning i något "officiellt" DD-utskick till personalen. Man känner sig uppskattad, erkänd och inkluderad på något sätt när man tillslut blir omnämnd. Löjligt kanske, men DD skulle kanske kunna höja moralen (hos vissa en ganska låg sådan, enligt mig) enormt genom att helt enkelt skicka lite "shout-outs" i veckobreven från cheferna till anställda som känner sig missgynnade och utanför av någon anledning.

Min sorti från DD hade, för mig, av en svansen-mellan-benen känsla, eftersom jag gått tvärt emot mina principer och brutit en handskaks-överenskommelse och lämnat folk i, enligt mig, sticket. Jag blev förvånad att en medarbeterska, kvinna 50, verkade uppriktigt rörd över att jag försvinner därifrån, och att många andra var så glada och uppmuntrande över att jag lämnar ett personalpressat DD med ännu en mindre medarbetare, i svåra omstruktureringstider. Jag kanske överskattar betydelsen av min insats som redigerare.

Hursomhelst, om någon är intresserad så lämnar jag Borlänge nu och flyttar till Älmhult för att, som det står överst, jobba på IKEA-katalogen. Jag har ingen aning om hur det kommer bli, men jag är spänd som en sprättbåge. Props till Stoffe som tjatat och dragit i trådar för att få ner mig. Och till 3z som sådär utan vidare låter mig flyga vind för våg.

Idag blir jag 25 förresten. Jag tror att jag kommer bli 100. Trekvarts liv kvar med andra ord. Jag tror jag ska undvika att stressa bort hela skiten. Och så ska jag gå ner några kilo också. Och klippa håret.

Hejdåfest klockan 19:00 hemma hos mig i afton. Och för de som är så traditionella att en present måste medtagas så finns det ett bra tips här.