Kort uppdatering

Kokainfest i lantträdgård. Tidningsrubriker. Skandal. Statsministern avgår.

Long story short: Det rullar på.
Med det blå monstret så gick geringen av lister som en lätt skräckfylld dans. De nya listerna blev målade av 3z dagen till ära. Det är lyxigt med snöoväder i Maj så att kvinnan behagar vara inomhus och hjälpa till med snickeriet istället för att städa upp bland skrotet på gården.

I en av garderoberna vid murstocken fann man för längesedan den logiska placeringen för ett expansionskärl till oljepannan. Jag har inte riktigt tagit reda på hur det ligger till nuförtiden med bergvärmepumpar, men jag vill inte ha ett expansionskärl i min garderob, så det blev tigersågen. Först, eftersom jag inte har någon aning om vad jag sysslar med, tog jag en bågfil till pannrummet i nedervåningen och sågade ett trevande snitt i ett rör jag (efter noggrann undersökning) konstaterat tillhörde expansionssystemet.

Vattenfontän och okontrollerad panik uteblev. Slutsatsen blev att det, inte helt överraskande, var tomt på vatten i expansionssystemet. (Jag har tidigare tömt hela värmesystemet på vatten när jag skulle ta bort elementen). Ok, jag gick upp på övervåningen igen och satte tigersågen i röret varpå vatten stänkte över mig. Helvete. Vatten är sällan bra i garderober tänker jag.
Det visar sig att röret som fortsätter från expansionskärlet upp genom vinden och upp genom taket leder NER vatten genom taket, vinden och garderoben till ovansidan av kärlet där det samlas i små pölar som skvimpar ner och skrämmer slag på alla som försöker såga av rör i garderoben. På något vis är plåten ovanpå teglet som röret går igenom otät och låter vatten rinna (nåja, droppa, högst sparsamt) ner längs yttersidan av röret. Inte bra alls.

Det fick bli en tur upp på vinden där jag kröp fram till det ställe där röret går upp och satte sågen i röret i lämplig höjd och passade på att helt köra slut på sågbladet en millimeter innan röret var av. Efter att ha sågat av röret för hand ställde jag stumpen (den som leder ner vatten i min vind) i en hink som jag ställde på en bräda mellan två bjälkar. På det sättet kan jag se vilken mängd vatten jag ska oroa mig för innan vi fått på nytt tegel utan att vattnet hamnar där det inte ska. Inte en optimal lösning, men för fem minuters arbete är jag nöjd. Sen var det bara att knacka ner expansionskärlet. Nu återstår det att få bort rören mellan neder- och övervåningen, men det får bli någon annan dag. Nu kan garderoben inredas i alla fall.

Svag men självgod

...kommer det stå på min gravsten! Idag har jag gått omkring med 3z på gården och tittat med förundran på allt skumt som börjat slå ut.

Oh! Ny leksak förresten:
En Kap- & geringssåg Bosch GCM 8 S. Efter lite injustering av laserstrålen så gick den hur bra som helst.
Ich bin ein Happy Camper!

En dröm, i vilken jag frågasätter makten och är med om en besynnerlig tilldragelse

Alexander ska gifta sig. En stor fest hålls på älvudden där Gagnefs kyrka ligger. Det är sent på natten och alla är riktigt fulla och rumlar runt i den sandiga sedimenten längs branten vid älven. Stora partytält delar ut öl och vin, och den bästa musiken spelas i högtalare i hela området. Det verkar helt enkelt som om kyrkogården blivit ett litet privat festområde.

Jag fotograferar för fullt med min nya EOS som just denna afton verkar ha alla inställningar precis korrekt justerade, för alla bilder blir helt perfekta hur full jag än är.

Bruden är försenad, men anländer i mörkret (bra bilder i alla fall) insladdande på festområdet i en mörkröd Hummer h3.

Alex är klädd i en vit kavaj med guldfärgat bladmönster och vita matchande byxor som glimmar i silver, men han verkar inte bry sig nämnvärt, så han går ner på ett av sina knän lite då och då och smutsar ner byxorna med sanden. Jag hjälper honom att borsta av sanden och räta upp honom lite. Han har en vanlig t-shirt under och jag knäpper hans kavaj så att han ser lite mer ut som en brudgum.

Kyrkan, som är nedgången och målad i mörkt grönt och brunt, fylls långsamt med folk, och jag börjar bli lite smått irriterad, för min kamera är helt fylld av sand från älvkanten. Jag skruvar av objektivet under prästens inledning och tittar ner och ser att spegeln inne i kamerahuset är helt igensatt med sand. Kameran har ett sigma 17-70mm, men zoomar till ungefär 300mm i alla fall, men det går kärvt, för sanden har letat sig in i objektivet också. Jag tar kort på prästen när han pratar.

Jag står nu på balkongen, som är rutten och svajar nämnvärt. Jag puttas framåt av de som sitter ner tills jag står framme vid räcket på en liten balkong. Räcket är bara helt på framdelen och jag håller i mig med hela ena armen medan jag har lindat kameraremmen runt högerhanden och fotar för glatta livet.

Plötsligt märker jag att prästerna (de är några stycken, ledda av en pråligt klädd huvudpräst) utnyttjar tillfället att predika om gud och hur alla som kritiserar auktoritet av naturen är likställda med djävulen och att "Han den där som gjorde den där filmen Bowling for Caroline, han hette Marilyn Moore, han var full av skit, etc etc".

Plötsligt känner jag mig tvungen att ta till orda. Jag kan inte hålla tyst även om jag fram tills dess lyckats hålla mig. "Ni vet inte vad ni pratar om! Han heter Michael Moore, och må vara full av skit, men han har inget med religion att göra. Ni går bara maktens ärenden och i brist på en troende befolkning har ni vänt er mot den upplysta medelklassen och beter er som ett gäng Talibaner!".

Prästerna blir rasande och det går en våg av ansikten som vänder sig om och ler förväntansfullt mot mig. Vad ska hända nu? Jag känner mig inte direkt välkomnad i guds hus av prästerna, och de börjar säga mitt namn högt i början av varje mening innan de fortsätter med nedlåtande ord som har att göra med min kunskap om kyrkan och religionen. De förebrår mig för att jag avbrutit "vigseln" och börjar prata högt i munnen på varandra om mina tillkortakommanden och bristerna i min logik. Tjattret stiger till ett Babel och kyrkan vibrerar av deras kompakta vägg av kritik.

Jag börjar klättra omkring i trapporna medan jag skriker "NI FÅR VÄL FÖRLÅTA MIG DÅ!" och drar mig mot de stora grönbruna portarna som leder ut i natten.

Väl ute sätter jag mig ner vid den sandiga och gräsbevuxna älvravinen och spanar tyst ut över älven mot Nordbäck. Det är så tidigt på morgonen att solen redan gått upp, men den har gått upp framför bergen och ladorna istället för bakom dem, och rör sig i fel riktning medan den lyser svagare och rödare än ett glödande kol. Ljuset från solen når knappt marken och man ser alla protuberanser, solfläckar och solvinden från den klart och tydligt. Jag tar många kort och tänker att det här var en högst besynnerlig tilldragelse. Jag måste berätta för 3z när jag vaknar...

Solen flämtar till som ett lysrör, snubblar, och faller upp i rymden som en kula som rullar av ett bord med omvänd gravitation.

Meningen med livet

Meningen med livet är att lyssna på Einstürzende Neubauten när man pysslar med sitt alldeles egna hus. Gärna med grova verktyg som låter mycket.

Bevis på zombieutbrott

Som alla vet är gårdar på landet mest utsatta för zombie-attacker och många tecken vi hittat på gården tyder på att så också är fallet hos oss.

Det tydligaste spåret från zombie-apokalypsen är de odöda flugorna som släpar sig fram i ett halvlevande tillstånd kring fönsterbrädorna. De dyker upp bakom en, släpande sig fram genom slipdammet, och har en tydlig törst efter färsk människohjärna i sina facettögon.

Andra tecken på regelbundna zombie-attacker är de olika handvapnen som de tidigare ägarna lämnat efter sig. Yxor, tvåmannasågar och spett, för att inte tala om lieblad monterade på fyrametersstångar, som utan tvivel använts för att hålla medelstora grupper av den odöda massan i schack.

En snabb expedition i grunden visar att spindlar och glaskross är de enda invånarna, än så länge. Ganska självklart kan man anta att det tidigare kryllat av zombies under huset.

Ytterligare bevis på en zombie-apokalyps är den misstänkt spruckna trekammarbrunnen på gården. Den kan mycket väl vara källan ur vilken de odöda strömmat ut som en ruttnande lavin av bleka kroppar. Det tomma gevärsfodralet i stora verkstaden (som för övrigt ser ut att ha varit barrikaderad en längre tid) tyder på att ägaren för sent upptäckt att konventionella kulvapen fungerar dåligt mot de odöda. Jag har ännu inte helt inspekterat smörjgropen, men den verkar då vara ett perfekt ställe att gömma sig på om man är av den vandrande döda ruttnande övertygelsen.

Drag

Dagen startade bra.

3z brukar på skoj hänga på mig sitt ISKALLA treradiga halsband på morgonen bara för att hon skall slippa frysa. Det är rätt kul och vi skrattar för att min hals är lite tjockare än hennes och så vidare.

Idag hände det oundvikliga.
Jag glömde halsbandet på mig och gick till jobbet.

Som tur var hade jag på mig en tröja med hög hals, och jag var troligtvis den första som upptäckte det. Det här kommer man nog få höra ett tag framöver...

Ny leksak!

Rrrr!

Tjuvstart

Lite lösryckta och tidsförskjutna rapporteringar utan bilder eftersom bilduppladdningen av någon anledning inte fungerar från jobbet:

Arbetet med väggarna i det blivande sovrummet och andra våningens "vardagsrum" har tjuvstartats. Den gamla tapeten har skrapats bort så långt det gått. Någon har haft rabatt på silikonfog och använt det som spackel mellan plattor och mot väggar och lister och i spikhål och mitt på skivor och som vilket annat sorts byggmaterial som helst. Noggrannare forskning visade att man till och med tätat sprickor i murstocken med silikon. Vansinne. Inte ens en 200 år gammal dörr har gått säker från framfarten.

När större delen silikon var borttaget i sovrummet påbörjades en process som gick ut på att finfördela tapetresterna på väggen med en excenterslip och sprida ut det resulterande dammet över golv, tak, murstock, väggar, dörrar, andra rum, kameror, verktyg, ögon, lungor, andningsrör, öron och i näsor. En vägg hann göras innan svärfar kom förbi på promenad och undrade varför inte en duschflaska användes för att lossa tapetresterna. Det är roligare att använda sina maskiner tyckte jag lite indignerat, men vi gav vattenflaskan en chans och den fungerade oftast mycket bra.

En ny porslinstron har också införskaffats för att ersätta den spruckna toan som stått och småläckt och varit oanvändbar. I vanlig ordning så var det någon form av special, och vattenröret var 11mm istället för de vanligare 10, 12 eller 15mm, så en dyr 16mm-koppling införskaffades (Tack YIT i Gagnef!) och kopplades på lite längre upp på röret. Golvet på den nuvarande toaletten är av solid betong så långt jag sett vid mina expeditioner i grunden, och borrning (med rikligt med silikon) var inte så svårt. Golvet skall ändå bilas upp ganska snart och hela badrummet är ett provisorium fram tills dess.

Jag är fortfarande vaksam varje gång jag skruvar på huvudkranen till vattnet eftersom det läcker lite överallt vid pannan. En vakuumventil hade låst sig sist och sprutade vatten tills svärfar lyckligtvis knackade lite på den med en rörtång så att den slutade.

Dörrarna till kattvindarna har tydligen tyvärr fått den klassiska "spika-på-en-skiva" -behandlingen och fått sina vackra speglar gömda bakom platt masonit. En snabb övergång med kofoten visade att en av dem hade speglarna kvar och den andra hade en riktigt gammal tapet bakom skivan. Jag ser verkligen fram emot att renovera de gamla dörrarna.

Två-tre av golvplankorna i sovrummet hade slagit sig ganska ordentligt och svajade otroligt när man gick på dem. Eftersom vi funderar på att slipa golvet (vi har tydligen en golvslipmaskin!) så försänkte jag (rejält) en skruv på var sida glipan över bjälken och skruvade fast brädorna ordentligt i golvet medan 3z (50kg) stod på plankan och tyngde ner den med bästa förmåga. Spacklade sedan i lite plastiskt trä i hålen. Till slut såg det inte alltför tattigt ut, med tanke på att golvet antingen skall läggas om helt eller slipas förr eller senare. Jag älskar gamla trägolv! De är så gedigna och trygga på något sätt ().

Golvet i hobbyrummet (eller vad fan man ska kalla det) fasar jag inför. Ställde en tejprulle på högkant i ena änden av rummet och den föll mer än rullade ner till andra änden. Att säga att golvet lutar lite är en underdrift. Men det är charmigt, och det har av allt att döma varit så väldigt länge, så det är inget som kommer att bli värre i alla fall. Golvplankorna i just det rummet är inte helt fantastiska så de lär väl bort förr eller senare, så vi får bygga om bjälklaget lite då antar jag.

Idag skall en batteriskruvdragare inhandlas eftersom jag tröttnat på att chucka om från borr till skruvbits när jag ska skruva i skruvar... Kan för övrigt säga att jag starkt rekommenderar B&D:s Mouse för lättare pill på lister och i hörn. Har även använt den hela helgen för att slipa spackel. Mycket bättre än en excenterslip!

Inspiration

Såhär månaderna/veckorna innan man kan sätta motorsågen i väggen kan det vara skönt med lite inspiration. Då går jag in på sidan om Kroby kvarn och läser byggdagboken. Fasen vilket projekt! Långt mer extremt än våra rätt ödmjuka renoveringsambitioner, men ändå bra tips och nivå på engagemanget i en byggblog.

iLEZ has bought the farm

Om någon undrar varför jag inte uppdaterat den här grejen på ett tag är det för att jag gått och blivit hemmansägare.

Just precis, jag har köpt hus. Eller en gård är det väl för att vara mer specifik.
Jag röjer varken siffror, address eller tidpunkter, för vi väntar på att alla papper skall bli klara, men sen blir det renoverings/bygg-blog för åtminstone halva slanten. Vi skall registrera [gårdsnamn].se, och där kommer större delen av rapporteringen från renoveringen ske.

För nästan precis två år sedan skrev jag såhär på Trastfolk:

"Det finns inget jag hellre vill än att flytta in i ett hus, att (praktiskt sett) äga sitt boende själv och kunna stå på trappen i morgonrocken, slå ut armarna och säga med bestämd röst: "It's GOOD to own land!"."

Om ett kort tag har jag kommit till den tidpunkten då jag äger en röd sidenrökrock och en pipa och kan ställa mig på altanen och sträcka ut armarna över ägorna och säga just så.

It's good to own land.