måndag, januari 12, 2009

Fallout 3, seal of approval

Spelserien Fallout har alltid legat mig extremt varmt om hjärtat, och några timmar in i Fallout 3 kan jag definitivt säga att jag inte är besviken.
Lite bakgrund för de som inte orkar ta reda på det själva:

Spelet går utspelar sig i en tänkt alternativ verklighet där 50-talets kitschiga framtidsvisioner om automatiska köksrobotar och medicinska framsteg blandats med senare tiders dystopiska visioner om en värld efter ett omfattande ca 20-sekunder långt kärnvapenkrig mellan - i det här fallet - Kina och USA.

Den del av befolkningen som hade råd och tid låste in sig i smart marknadsförda underjordiska valv i varierande storlek. Nu, 200 år efter kriget, stiger du ut från Vault 101 och stapplar in i den strålskadade ödemarken där mänskligheten levt och utvecklats till något alldeles främmande för spelets huvudperson sedan bomberna föll. Huvuduppdraget är att leta efter din far och ta reda på varför han öppnade dörren och flydde från Vault 101, men du kan göra i princip vad som faller dig in.

Spelets handling påminner mig väldigt mycket om boken K-dagen av Whitley Strieber och James Kunetka, och enormt mycket om låten A hard rain's gonna fall av allas vår Bobby Dylan:

.. till den milda grad att jag tror att den låten var lite av en inspiration till de som startade Fallout-serien. "Heard the roar of a wave that could drown the whole world" liksom. Första gången jag hörde den var en sån aha-upplevelse att jag var tvungen att sätta mig ner och lira igenom Fallout 1 och 2 igen.
Slutdelen är bäst:

And what'll you do now, my blue-eyed son?
And what'll you do now my darling young one?
I'm a-goin' back out 'fore the rain starts a-fallin'
I'll walk to the depths of the deepest black forest
Where the people are a many and their hands are all empty
Where the pellets of poison are flooding their waters
Where the home in the valley meets the damp dirty prison
Where the executioner's face is always well hidden
Where hunger is ugly, where souls are forgotten
Where black is the color, where none is the number
And I'll tell it and think it and speak it and breathe it
And reflect from the mountain so all souls can see it
Then I'll stand on the ocean until I start sinkin'
But I'll know my song well before I start singin'
And it's a hard, it's a hard, it's a hard, and it's a hard
It's a hard rain's a-gonna fall.

Inga kommentarer:

 
Rösta på Piratpartiet till EU-parlamentet