torsdag, augusti 30, 2007

Nattvarden. del 1

Det här är en liten historia jag började skriva på runt 2005, men jag tog mig aldrig tid att skriva färdigt, så den har legat på min blog, opublicerad. Nu filade jag lite på den och tänkte börja så smått. Den har inget med min vetenskapliga övertygelse att göra. Se den som lättsam satir eller nåt:




Nattvarden
del 1

Jesus och lärjungarna låg till bords, för det gjorde man i Jerusalem på den tiden. Man låg ner, stödjandes på armbågen, på bänkar som ställts upp vid maten. Som så ofta konsumerades vin i stora mängder. Paulus och Judas var lite av gängets alkisar, de hamnade ofta i handgemäng med Fariséerna och hade i synnerhet dålig koll på sitt togatyg, vilket brukade generera ganska otroliga anmälningar om blottning hos de romerska garrisonerna runt om i Judéen. Det uppstod en lite tryckt stämning när Judas och Paulus dök upp till festen (alltid tillsammans), eftersom de båda samtidigt kastade sig över högen med mat, då ett mindre argument uppstod som bara kunde lösas med att Jesus slog sin taniga men minst sagt auktoritära näve i bordet och bad dem sitta ner, ty sådan dekadens tolererades först senare på kvällarna, men Judas och Paulus hade som vana att förfesta hemma hos Judas i Keiroth, en stad i östra Judéen, så de var oftast några timmar före då de dök upp.

Festen gick från fas ett - vilket är anländandet av gästerna, lustiga tillrop mellan vänner och lågnivåkaos - till den tryggare och mer monotona fas två, där vännerna lagt sig ner och fått tag på något att förtära. Jesus spanade ut över den pågående festen som om han letade efter någon, men han visste redan att alla var här, och personen han letade efter ligger vid hans vänstra sida, och var just då upptagen med att berätta en särskilt hårresande historia om Matteus friarstråt i Kaanans land. Jesus såg lite trött på medan historien utvecklades på munter uppmaning av de övriga festdeltagarna till en fantasifull resa vars händelser saknade grund i modern kroppsvetenskap och medicin. Hur kunde han till exempel deflorera alla oskulder i Uruk TVÅ gånger på en vecka, när det stod ganska bestämt i böckerna att varje flicka har blott ett hymen att ge? Jesus skakade på huvudet och lät berättelsen bygga upp till dess ofrånkomliga crescendo, en vild orgie bland efesier och filisteer, där Matteus som vanligt flätar in sitt favorit-orgietrick, när han spiller sin ejakulat i friska mått över deltagarna medans han lovar: "Barmhärtighet, frid och kärlek åt er i allt rikare mått!".

Ingen visste vilken omgång det var, men vin bars fram av tjänarinnorna i huset, deras ben var lena som polerade olivstammar under deras kjolar. Judas blick fastnade plötsligt en lång bit bort och en av apostlarna var tvungen att fråga honom två gånger om han ville ha en hel bägare eller bara en kopp vin. Judas verkade inte besvärad av frågan utan nickade bara frånvarande och flyttade sin bägare närmre vinkrukan.

"Jag måste bajsa" muttrade Judas tyst efter ett par minuters inåtvänd kontemplation, och flera av apostlarna nickade instämmande. De visste vad detta betydde, och satte igång med förberedelserna för Judas kollaps.

"Judas kommer nog aldrig lärt sig att kontrollera sin törstiga strupe" skrattar Petrus när de kommit tillbaka från olivlunden utanför festlokalen där de dumpat en Judas, stinkande av uppstött vin och osyrat bröd. Jesus, som suttit tyst ett tag vände sig till sina trogna lärjungar och sade:
"Hörni, kan jag få säga en grej!"
Lärjungarna lade sig ner. En spontan dans hade uppstått när de kom in genom dörren, men den falnade nu och apostlarna rättade till sina tyger och torkade sig om munnarna och lade sig ner.
Jesus pockade upp en kalk från högen av andra dryckeskärl och sträckte sig efter ett osyrat bröd som låg i mitten av rummet på duken av kamelhår. Alla såg på medans han gjorde något de gjort tusentals gånger innan (bara det året), han hällde med stor möda och skakiga händer upp en redig liter vin i kalken han hittade och ställde ner den för att ställa tillbaka vinkrukan. Plösligt vacklade han till och krukan glied ur hans hand och krossades vid hans sandalprydda fötter. Alla skrattade när Jesus vita toga blev nedstänkt med vin varpå Jesus log fromt och skrattade med de andra, hans armar utsträckta i en gest som sade "Oj, så klantigt!". Menande blickar utböts över de dignande låga borden; Jesus hade gjort det igen!

När Jesus viftat bort den lilla incidenten med några invecklade liknelser och med att försöka visa hur nykter han var genom att gå på en rak linje och misslyckats tystnade lärjungarna igen, de väntade på det Jesus hade att säga. Han låg ned och tittade på sina kamrater.
"Vi har ju känt varandra länge allihop, eller hur?"
Lärjungarna skålade och höll med med hurrarop och fräcka busvisslingar.
Jesus såg lite irriterad med överseende ut:
"Inte 'känt' i den bibliska meningen alltså, utan vi har varit vänner!"
Mer sobra bifall kom från skaran runt Jesus, som nu kämpar för att fokusera.
"Jag skulle vilja att ni grabbar gör en sak för mig... Kolla såhär alltså..."
Jesus tog upp brödet och vinet, spillde lite mer på sin särk.
"Om man ser det här brödet som min kropp liksom.. och vinet som mitt blod.. förstår ni?"
Skaran tittae på varandra och nickade långsamt. Nu var Jesus definitivt påväg att bli utburen i olivlunden själv, men de lät honom hållas.
"Jag vet vad ni tänker, men lyssna färdigt... Min pappa vill att ni istället för att gå till Ishmaels gård och döda hans får när ni vill dyrka mig så ska ni istället äta bröd och dricka vin!"
Vilda rop och bifall steg från apostlarna då de skålade, en sång fattade eld i den bakre delen av rummet och spred sig snabbt, och snart var Jesus med i kören också, och skrek för fullan hals.

"Tycker du att graven är för djup, nå välan så ta dig då en sup. Ta dig en dito en dito två dito tre, så dör du nöjdare."

"Får man ta åsnan med sig in i himlen?"

"Tänk om jag hade kristi blod uti ett snöre kring halsen!"

Timmarna gick, festen falnade till en introspektiv slummer.
"Någon av er kommer att förråda mig innan solen går upp."
Matteus, som frustat och skrattat fram till nu visade för första gången sitt allvarliga ansikte.
"Det är väl inte jag?"
"Nej, det är någon annan" sade Jesus dimmigt, hans ögon var vingligt riktade in i mot den vitputsade väggen som var prickig av vinstänk och belystes av de flämtande oljelamporna i rummet.

Inga kommentarer:

 
Rösta på Piratpartiet till EU-parlamentet